Bea

Ledig helg, börjar jobba först på onsdag em, skönt.
Idag har vi fått en inbjudan till 50- års kalas, fattar inte ens att personen är femtio, förstår inte var tiden tar vägen. Hon är en mycket ung å snygg 50- åring iallafall. Jag hade verkligen velat gå, träffa alla nära å kära men det är ju en bit att åka. Inget bestämt än men man känner ju lite åt vart det lutar.
Har läst Julias inlägg massor av ggr å jag blir lika tårögd varje gång jag läser det. Ni som står oss nära vet vad det handlar om. När jag skrev svaret så tror jag fortfarande jag var lite omtumlad, hade precis bäddat ner mig på jobbet å tänkte skriva några rader på min blogg då jag ser hennes inlägg som hon skrivit redan dagen innan.
Det lättade verkligen upp i allt mörker. Ibland känns det som att man inte är värd mycket. Och visst är det väl så att vi allt för sällan talar om hur mycket vi älskar dom i vår närhet.
Julia jag är inte heller perfekt men jag tror att både du å jag försöker göra vårt bästa å det är huvudsaken. Fast du tycker jag tjatat å gnatat så är det bara för att jag är rädd om dig å älskar dig.